Det är väldigt spännande och positivt att få förmånen att prova på att leva i ett annat land en period i livet.
Men det finns en klar nackdel för oss som bor i Brasilien...vi är så oerhört långt från våra "barn" som bor kvar i Sverige. Speciellt tråkigt är det vid födelsedagar. Som idag då sonen fyller 23 år...
Ett jättegrattis och massor av kramar från oss!
18 kommentarer:
Fin närbild på rosen och GRATTIS till sonen! :) Jag förstår att det är tråkigt med ett sådant gigantiskt avstånd såna här dagar...
Jag måste passa på och fråga en sak. Jag använder också blogger, hur gör du för att få bilderna så stora? Jag önskar nämligen samma storlek men kan inte hitta den i "mallen". Måste man in och koda? Hoppas du förstår vad jag menar ;)
Ha det gott!
Kram
Jag förstår att det är tråkigt att inte få vara med sonen i dag på hans födelsedag. Min yngsta son var 22 år nu i augusti och på hans födelsedag brukar jag ha middag i växthuset för hans vänner.
Kram Hedvig
Hi hi, här kommer jag igen! Du kan strunta i att godkänna mina tidigare kommentarer i min makes namn men jag blir glad om du har lust att svara på min fråga!
Over and out! :)
Ja det finns såklart även nackdelar med att bo på andra sidan jordklotet. Hoppas sonen får en fin födelsedag utan sina föräldrar! :)
Ja, ett inlägg i bloggen når snabbare fram än ett vykort - fast jag tror nog att du har skickat ett sådant också ;))!
Rött är ju kärlekens färg så att rosren talar sitt eget språk till din son...!
Fönstervyn i föregående inlägg är fantastiskt fin - temat vinröd likaså!
Här på Västkusten har vi det riktigt milt just nu - nästan 10 grader! Härligt!
Ha det gott, önskar emigranten som vet vad avstånd kan betyda....
mvh, Anja
Kyrkan ligger i en by som heter Östra Grevie där jag har växt upp...
Läsåret 04/05 givk jag en folkhögskoleutbildning & som en del i vårt internationella block så besökte vi i januari 05 Brasilien där vi mötte olika partier, fackföreningar eller sociala rörelser. Sjukt intressant resa eftersom man fick se en helt annan bild & fick se så mycket annat än om man "bara" hade åkt dit som turist. Så vi var först i Salvador & det var ju där man trivdes bäst & anledningen till att man blir helt nostalgisk när man ser Bahia =) Efter det åkte vi till Sao Paulo & tillslut avslutade vi vår resa i Porto Alegre.
Underbar resa & underbart land skulle gärna återvända dit igen. Trots att det var "lite" jobbigt att hitta vegetarisk mat ibland...
Förstår att du längtar efter dina barn, hoppas att sonen får en bra födelsedag.
Kram
Camilla
Ja, förstår dig precis. Att avståndet är särskilt långt en sån här dag. Har själv söner i samma ålder och som tröst tror jag nog att du far mer illa än sonen. Är väldigt avundsjuk på ditt klimat just nu för här har det varit dimma/småregn/mörkt från morgon till kväll. Ha det så bra/lis
Stort GRATTIS till sonen...han saknar nog dig lika mycket...men rosen är bedövande vacker...Ha det bra där borta, men vet ju inte om det är dag eller natt när man kommenterar i din fina blogg. Kram!
Ja, det måste vara jättesvårt att vara så långt ifrån sin barn. Speciellt också då när barnen fyller år och man inte kan vara med. Ibland skulle man ju vilja bo utomlands några månader på vintern, men jag skulle sakna mina barn och barnbarn oerhört mycket då :)Så vi får nog bli här hemma :)
Kram Ulla
(fick du mitt mail?)
Ja du så är det hela livet en framsida och en baksida. Men i slutet blir det alltid bra och allt har sin mening.
Saknaden av barnen är nog det värsta.
Grattis till eran son.
Ha det gott
Annika
Förstår att det är jobbigt såna dagar som denna!!Han saknar nog dig idag oxå!
Tur är väl att du har bloggen så du kan gratta med så fina bilder!!
=)
Åh vilken vacker närbild.
Förstår att avståndet måste kännas jobbigt vid födelsedagar eller andra högtider.
Kram
Cara Ninni,
Förstår så väl Din längtan efter familjen. Det är priset man betalar för "ett annorlunda liv". Rosen så vacker och lite sorgsen samtidigt.
Har missat att kommentera Ditt foto i vecka. Fullt upp. Går tillbaka till Din blogg i kväll. Nu blir det middag. Fortsatt trevlig helg! Bacione, Ingrid
Jag kan tro att det ibland är svårt att inte vara nära. En ljuvlig blomma har du i alla fall fångat.
Och nu kan man kommentera som vanligt igen. Skönt.
Fantastiskt fin blogg och bilder. Inspirerande och den gör att man önskar att man var på andra sida Atlanten och ekvatorn.
Höstruskiga hälsningar
Ingela
Underbar ros i kärlekens färg.
Varje mor kan nog förstå känslan.
Lillan är ju väg till alperna över säsongen, men det känns ju inte så långt bort.Det var värre när hon var nästan ett halvår i Australien.
Nu börjar semestern närma sig och jag börjar förstå att det blir av.
Ska bli gott och lämna dimman!
Ha en fortsatt skön söndag!
Uj, vilken vacker bild, borde målas av tycker jag.
I min ålder firar man hellre barnens dagar än sina egna, så jag valde ett annat land själv under mina jämna dagar nyligen, tillsammans med maken.
Trevliga dagar och god mat i lugn o ro.
Skulle jag ha varit hemma i ett annat land, hade det nog varit lite tungt, man har ju prövat på.
Parábens, Ingela
Back to normal, funkar nog bättre för mig med kommentarerna
Skicka en kommentar