23.1.09

Semesteräventyr

Vår semestertripp till Buzios blev mer äventyrlig än vi väntat oss...
I lördags, på väg till Buzios, ville inte vår ett år gamla bil vara med längre utan stannade efter motorvägen strax norr om Rio de Janeiro. Vi blev bärgade och satt åtskilliga timmar på en bensinmack innan vi kunde få en annan hyrbil och fortsätta resan. Trötta och något uppgivna kom vi fram efter drygt sexton timmars resande.

På onsdagen regnade det så vi tog bilen för att åka till en utsiktstorn. Väl däruppe så stannade bilen helt plötsligt. Vår nya hyrbil!
Efter att ha ringt till biluthyrningsfirman och de lovat komma så upptäckte vi att batteriet inte var fastsatt och att kablarna därför hade skakat loss. Maken skruvade fast dem och så åkte iväg till uthyraren som band fast batteriet med en metalltråd...

Hemresan igår gick ganska bra till en början. Visserligen så regnade det kraftigt och på vissa ställen såg man att det rasat ner jord och stenar på vägbanan. Ett vägarbete gjorde att vi fick sitta i kö i en timme.
Under eftermiddagen flöt det på bra men sen startade regnandet igen och när det sen blev mörkt så var sikten obefintlig.
De statliga brasilianska motorvägarna är ju på många ställen rent livsfarliga med stora hål i vägbanan och nästan obefintlig linjemarkering. De har heller inget mitträcke utan bara markeringar i vägbanan.
Men när vi hade passerat den hemska gamla bron, där jag varje gång jag åker över tror att min sista stund är kommen, så slappnade jag av och kände att nu är vi snart hemma, det är bara 4-5 mil kvar.

Då...körde vi ner i ett hål i vägen och fick punktering på bägge däcken på höger sida..... Kolsvart ute och spöregn! Bilen fylld av packning och extradäcket längst därnere under alltihop.
Tur i oturen så fanns en parkeringsficka alldeles intill där vi kunde stanna till och ringa till vår vän B. Vi slapp stå i vägrenen och riskera bli påkörda av någon långtradare.
B. lovade komma och som av en händelse hade hans pappa ett extradäck som passade till vår bil. Men det tog drygt en och en halv timme innan han dök upp. Man känner sig ganska liten när man sitter där och inte vet vem som kan dyka upp. Då tänker man på alla historier om rån och överfall som man hört berättas...
Så när den första bilen dök upp bakom oss så satt vi kvar inlåsta i vår bil. Nu visade det sig vara en till stackare som kört ner i samma hål och också fått punktering. Totalt stannade det sex bilar med puntering under den dryga timmen vi satt där!!
Men till slut kom B. tillsammans med en kompis, hjälpte oss att byta däcken och åkte efter oss de sista milen hem. Gissa om jag var nöjd när jag klev innanför dörren hemma...

11 kommentarer:

Anna tassar in.. sa...

Men himmel Ninni..vilket äventyr..va..nya bilen..kan inte tro att allt det där kan hända på en o samma gång..vilken tur att det ordnade sig..banditer o rövare som det ju finns..gott att vara hemma igen då kan jag tro..skål på dig..ska du ta en sådan isig drink ikväll kanske..så galet gott..jag förväntar mig att du bjuder på en sådan när jag kommer..för rätt som det är är jag där.. :D

Della sa...

Vilket äventyr! Det var väl inte riktigt det ni hade räknat med när ni gav er iväg. Det är sånt där som är kul att berätta om efteråt, men inte så värst roligt när det håller på.

Gunilla sa...

Alltså nu vill jag inte byta utflykt med dig och din familj. Allt regnande . Men solen kanske har tagit paus . Jag ser att ni har varmt ändå. Här har det varit gråmulet med både regn och snö nu i några dagar. Men hoppet är ju det sista som lämnar en.
Ha en fortsatt bra kväll och en trevlig helg.
Gunilla

Livet på Citronodlingen sa...

Men fy, vilka otrevliga äventyr ni råkat ut för!
Jag har suttit ensam i mörkret i en parkeringsficka längs en halvt öde landsväg mitt i skogen en gång, det var också lite läskigt, jag var bara 19 och det var väl första gången jag åkte en längre sträcka med bilen ensam... ;o)

Camilla Alvén sa...

Oj, vilka äventyr du berättar om, vilken tur att allt gick bra trots allt elände. En historia som ni kommer att skratta gott åt om ett tag.
Ha en skön helg
Camilla

Photos by Storm sa...

Oj, vilken resa. Och vilken otur ni haft med bilåkandet. Känns det skönt att vara tillbaka på säker mark nu? Hoppas att du hunnit fota lite mellan varven i alla fall. För det ser jag fram emot. Ha det bra/Lis

Love Your Homes sa...

Menina Ninni, vilken historia, kan nog förstå vad du känner. Det är inte ens skoj att hamna vid rödljus i Rio med låsta dörrar, man kör gärna mot rött om natten om det går.
Började bli lite orolig, det har varit tyst ett tag, men så finns ju andra blogen med fina bilder.

Ni verkar ha haft er beskärda del med trasiga bilar för ett tag nu skall du se, någon måtta får det väl vara....men det är kul att ni reser runt så mycket.

Cuidado,
Ingela

pudelflicka sa...

Oj vilken resa ni har varit med om. Det låter inte roligt. Men jag ser av resten av reportaget att ni fick en fin upplevelse.
Önskar dig en skön helg.
Kram Hedvig

Pumita sa...

Ojoj, det var mycket på en gång! Men ändå klart roligare än att sitta hemma och uggla... iaf så här efteråt. ;)

Anonym sa...

Snacka om otur med mer än dubbelt upp!

Det var väldigt roligt att läsa om erat äventyr. Tur att ni kom hem välbehållna till slut!

Bilden du tog då bilen bärgades var en himla snygg bild! Den säger mycket!

Lena sa...

Herre... vilket äventyr! Jag hoppas du slipper såna eskapader nästa gång ni ska ut å tur. Galet värre! KRAMEN!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...