18.5.09

Frukost i Caraca...och lite mera


Spisen som jag visade i "Bildligt talat" står i ett gammalt kök i klostret i Caraca. Det är en typisk spis från Minas Gerais även om den här är extra bred med två eldstäder. Den är lång och smal, vedträna man stoppar in på ena änden kan vara uppåt en och en halv meter.
Här stekte jag och de andra gästerna ägg, ost och bröd till frukost igår morse. Mysigt och gott! Vi vaknade och frös och då kändes det skönt att få värma sig en stund vid elden. Klostret ligger på drygt 1200 meters höjd och nu under hösten och vintern kan det bli kyligt när inte solen är framme. För en brasilianare är det riktigt kallt. Många hade mössor, halsdukar och jackor på sig inomhus. Så långt gick inte vi, men nog var det skönt med en fleecetröja på sig när termometern visade +15.
Det serveras en enkel frukost här för att vara på en pousada. Melon och papaya i skivor, två olika sorters juice, kaffe, te och choklad. Vitt bröd, de här så vanliga ostbollarna, två sorters ost och skinka. Och äggen förstås. Naturligtvis också någon sorts sockerkaka och småkakor. För just kakorna är väldigt populära på alla frukostbord. Många tar bara kaffe och kakor.
På spisen steker man direkt på den stora, plana hällen eller också använder man den som en vanlig spis för grytor. Vid lunch och middag serveras också den varma maten från grytor som står på spisen. Vi gäster går runt och plockar på oss det vi vill ha. Kalla grönsaker och sallad finns också. Och ofta en dessert som kan vara den vanliga vita färskosten med någon söt inläggning till. I lördags var det kanelsyltad pumpa.
Grytorna kan vara långkok som "Feijoada", den brasilianska nationalrätten. Det är svarta bönor, korv och olika sorters kött som får koka tillsammans. Köttet kan vara något rökt och saltat, fläsk och nötkött. Tunga och grisfötter är vanliga ingredienser. Man tager vad man haver...
Till det äter man ris, snabbfräst kål av en speciell typ - "Couve" som är väldigt gott. Som tillbehör finns också skivade apelsiner och "farofa", fräst maniokmjöl som man strör över.
Annars är kyckling i olika former väldigt vanligt. "Batatas fritas", pommes frites finns alltid som tillbehör.
Jag har tyvärr inga bilder på Feijoada eftersom jag inte alls är någon älskare av maträtten. Men jag hittade en här
Klostret är gammalt, de första delarna byggdes i slutet av 1700-talet och just den här delen ser ut att kunna vara från den tiden med grova gamla bjälkar i taket och tjocka murar. Det är väldigt mörkt inomhus vilket gör att det är svårt att ta bilder utan stativ och blixt.

Växterna som syns utanför fönstret är "Flitiga Lisa", 'Impatiens walleriana' som här är mer som ett ogräs. Vinet i de nu tomma flaskorna på bilden här nedanför tillverkas i klostret. Och som synes är det populärt:)
Här och här finns flera bilder från vårt tidigare besök i Caraca.

12 kommentarer:

Anette sa...

Vad roligt att få "följa med" dig! Vad annorlunda det är.
Den där grytan hoppar jag nog också över, åtminstone om den innehåller tunga och grisfötter.......men det är klart att vore man riktigt hungrig så gick det säkert att äta!
Glömmer aldrig när jag upptäckte att tunga verkligen var precis det......jag trodde man kallade någon annan köttdel för tunga...
Flitiga Lisa ska jag ha i mina balkonglådor i år. Du menar att jag har odlar ogräs hela våren *skratt*. Då kan jag ju lika gärna ha maskrosor nästa år..... Ha det så gott. Kram Anette

annette sa...

Så kul att vara med Dej på detta fantastiska Kloster, för så känns det när jag tittar på Dina bilder och läser vad Du berättar omkring, låter så mysigt att Ni själva steker ägg och annat till frukosten, den där grytan tror jag att jag skulle tycka mkt om smakmässigt om jag inte visste vad den innhöll;)

Ha en bra tisdag!

Kram //annette

Ulrica sa...

Det är helt otroligt. Du får alltid till ljuset och färgerna i en perfekt harmoni. Så snygga.

Photos by Storm sa...

Verkligen fina bilder. Du är en fantastisk fotograf och motiven är exotiska och annorlunda. Låter som ni hade en skön helg. Ha det bra/kram Lis

Anna sa...

Du..vilken kulinarisk upplevelse..så intressant..jag bara älskar sådant när jag reser..jag lever mig in i din berättelse så pass..ja jag är nästan med på ett hörn..du..ägg är vackert..allt är vackert när du visar det..

Camillas Foto sa...

Fina bilder, vad kul att du berättar om maten!

Sonen behövde inte läggas in på sjukhus, när lungan bara kollapsat lite så ska det läka av sig själv. Sedan kan det hända att lungan kollapsar lite till och då måste man dränera och i svåra fall operera, som väl är har det hållt sig stabilt så det ska nog läka av sig själv, på onsdag blir det ny röntgen.
Vi får se om det blir någon ny resa, detta var andra gången vi fick ställa in, först i februari eftersom jag blev sjuk och så nu då...

Ha det bra
Kram

Anja sa...

Vad jag älskar dessa reportage Ninni! Du är duktig på att berätta och dina bilder gör att man nästan håller dig sällskap;)!/Anja

Chesney sa...

Looks like a peaceful and laid back weekend! I love all of these images, I could just sit here and take in the picture all day - fabulous shots!

Love Your Homes sa...

Oi Nininha,

nu fick jag riktiga saudades, men det är faktiskt två läger gällande feijao i vårt hus..jag gillar inte heller riktigt detta..det verkar vara karlarnas lystmäte.

Härliga bilder som verkligen visar Brasiliens bästa sidor.

Abraco
Ia

Della sa...

Som att få vara med på en resa. Bra bilder och bra skrivet.

Monica sa...

Kan bara hålla med föregående kommentarer. Det känns verkligen nästan som att vara med :)
Må så gott
Tjingeling
Monica

Marianne sa...

Å vad härligt det låter med ett ställe totalt befriat från underhållning och nöjesliv. Men med harmoniska detaljer och natur.

Och fantastiska foton, som vanligt!

Kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...