
Spisen som jag visade i "
Bildligt talat" står i ett gammalt kök i klostret i Caraca. Det är en typisk spis från Minas Gerais även om den här är extra bred med två eldstäder. Den är lång och smal, vedträna man stoppar in på ena änden kan vara uppåt en och en halv meter.
Här stekte jag och de andra gästerna ägg, ost och bröd till frukost igår morse. Mysigt och gott! Vi vaknade och frös och då kändes det skönt att få värma sig en stund vid elden. Klostret ligger på drygt 1200 meters höjd och nu under hösten och vintern kan det bli kyligt när inte solen är framme. För en brasilianare är det riktigt kallt. Många hade mössor, halsdukar och jackor på sig inomhus. Så långt gick inte vi, men nog var det skönt med en fleecetröja på sig när termometern visade +15.
Det serveras en enkel frukost här för att vara på en pousada. Melon och papaya i skivor, två olika sorters juice, kaffe, te och choklad. Vitt bröd, de här så vanliga ostbollarna, två sorters ost och skinka. Och äggen förstås. Naturligtvis också någon sorts sockerkaka och småkakor. För just kakorna är väldigt populära på alla frukostbord. Många tar bara kaffe och kakor.

På spisen steker man direkt på den stora, plana hällen eller också använder man den som en vanlig spis för grytor. Vid lunch och middag serveras också den varma maten från grytor som står på spisen. Vi gäster går runt och plockar på oss det vi vill ha. Kalla grönsaker och sallad finns också. Och ofta en dessert som kan vara den vanliga vita färskosten med någon söt inläggning till. I lördags var det kanelsyltad pumpa.
Grytorna kan vara långkok som "Feijoada", den brasilianska nationalrätten. Det är svarta bönor, korv och olika sorters kött som får koka tillsammans. Köttet kan vara något rökt och saltat, fläsk och nötkött. Tunga och grisfötter är vanliga ingredienser. Man tager vad man haver...
Till det äter man ris, snabbfräst kål av en speciell typ - "Couve" som är väldigt gott. Som tillbehör finns också skivade apelsiner och "farofa", fräst maniokmjöl som man strör över.
Annars är kyckling i olika former väldigt vanligt. "Batatas fritas", pommes frites finns alltid som tillbehör.
Jag har tyvärr inga bilder på Feijoada eftersom jag inte alls är någon älskare av maträtten. Men jag hittade en
här
Klostret är gammalt, de första delarna byggdes i slutet av 1700-talet och just den här delen ser ut att kunna vara från den tiden med grova gamla bjälkar i taket och tjocka murar. Det är väldigt mörkt inomhus vilket gör att det är svårt att ta bilder utan stativ och blixt.

Växterna som syns utanför fönstret är "Flitiga Lisa", '
Impatiens walleriana' som här är mer som ett ogräs. Vinet i de nu tomma flaskorna på bilden här nedanför tillverkas i klostret. Och som synes är det populärt:)
Här och
här finns flera bilder från vårt tidigare besök i Caraca.